Strömmen har plötsligt gått i hela byggnaden! Men räds inte, med en fulltankad reservgenerator kan fastigheten fortsätta sin verksamhet utan avbrott! Hur länge dock? Jo det beror på flera faktorer såsom tankstorlek, last, effektuttag och bränsletillgång. Många stationära dieselaggregat klarar att försörja en normal industribyggnad eller ett större lantbruk i mellan 8 och 72 timmar utan påfyllning, medan mindre bärbara generatorer ofta ligger på 4–12 timmar vid kontinuerlig drift. För sjukhus och kritiska samhällsfunktioner dimensioneras ofta bränsletankar och redundant matning för minst 24–48 timmars oavbruten drift under full last, och det finns anläggningar med veckolånga buffertar. I slutändan handlar det om att kombinera effektbehov med tankkapacitet och reservbränsle, för att garantera drift under avbrott.
Hur funkar då en reservgenerator?
En reservgenerator är i grunden en självständig strömkälla som omvandlar kemisk energi i ett bränsle – oftast diesel, bensin, naturgas eller gasol – till elektrisk energi via en förbränningsmotor som driver en generator (alternator). När nätströmmen försvinner startas generatorn antingen manuellt eller automatiskt via ett ATS (Automatic Transfer Switch), vilket är en överföringsomkopplare som isolerar fastigheten från elnätet och matar in generatorns ström i systemet. På så sätt undviker man farlig återmatning mot nätet och får en säker försörjning tills det ordinarie elnätet åter är stabilt.
Driftsprincipen kan delas upp i tre huvuddelar:
– Motorn – förbränner bränsle och genererar mekanisk rörelse.
– Generatorn – omvandlar rotationsenergin till växelström.
– Styrsystemet – reglerar spänning och frekvens, och startar/stoppar aggregatet.
De flesta moderna reservgeneratorer är synkrongeneratorer som håller stabil frekvens (ofta 50 Hz i Europa) och spänning via inbyggd AVR (Automatic Voltage Regulation). För verksamheter med känslig elektronik är denna reglering avgörande, eftersom även små spänningsvariationer kan orsaka driftstörningar.
Olika modeller av reservkraftaggregat
Reservgeneratorer kan som med mycket annat delas in i flera kategorier, allt beroende på dess konstruktion, effektklass och driftsätt. Man skiljer främst på följande modeller dock:
Portabla reseraggregat
Bensin- eller dieseldrivna, flyttbara enheter som ofta används på byggarbetsplatser, för lantbruk eller mindre fastigheter. De är vanligtvis luftkylda och har effektuttag från några hundra watt upp till cirka 10–15 kVA.
Stationära dieselaggregat
Fasta installationer med större bränsletank, ljuddämpat kapslingsskåp och ofta vattenkyld motor. Dessa dimensioneras ofta för verksamhetskritisk reservkraft och sträcker sig från cirka 10 kVA till flera megawatt.
Gasgeneratorer
Matas med naturgas eller gasol och används ofta för längre reservkraftsperioder, särskilt där det finns tillgång till gasledning. De är renare i utsläpp och tystare än dieselmodeller men kräver trycksatt gasförsörjning.
Invertergeneratorer
Mindre enheter som producerar likström som inverteras till ren sinusvåg med hög stabilitet. Dessa lämpar sig för känslig elektronik och används ofta i hushåll, laboratorier eller telekomapplikationer.
Vilken modell som är bäst beror såklart på effektbehovet, driftstid, hur avancerad installationen är, samt vilka apparater som ska drivas förstås.
Tips! Se upp med känsliga apparaturer!
Känslig elektronik kräver spänningskvalitet som motsvarar eller överträffar elnätets normala specifikation. Om spänningen varierar eller innehåller för mycket övertoner kan datorer, servrar och avancerade styrsystem gå ner eller skadas. Därför används ofta invertergeneratorer eller stationära generatorer med högkvalitativ AVR.
En invertergenerator producerar en digitalt reglerad ren sinuskurva med låg total harmonisk distorsion (THD), ofta under 3 %. Detta är viktigt för exempelvis medicinteknisk utrustning, laboratorieinstrument och telekom.
Vid stationära lösningar dimensioneras även UPS (avbrottsfri kraft) som ett komplement. UPS-enheten skyddar vid korta avbrott innan reservgeneratorn hunnit starta och agerar filter mot spänningsspikar. Kombinationen UPS + generator ger maximal driftsäkerhet.
Här är reservkraft ett faktum
Reservgeneratorer används överallt där elförsörjning inte får brytas, under några omständigheter. Några exempel som du säkert redan känner till är bland annat:
Sjukvård
Sjukhus, äldreboenden och vårdcentraler måste kunna upprätthålla livsuppehållande utrustning, ventilation och belysning.
Industri och produktion
Processindustrier, sågverk och verkstäder riskerar stora produktionsbortfall utan reservkraft. Därför är det billigare att investera i en robust nödkraft än att försöka spara in på denna summa!
Telekommunikation
Mobilmaster, serverhallar och nätverksnodpunkter måste ha oavbruten drift.
Bygg och anläggning
Arbetsplatser behöver el för maskiner, belysning och verktyg även där nät inte finns.
Lantbruk
Mjölkningsanläggningar, ventilationssystem och fodermatare kräver el kontinuerligt.
Fastighetsdrift
Bostadshus och kontor kan behöva reservkraft för brandlarm, hissar och belysning.
Ofta är dessa generatorer integrerade i byggnadens elsystem och startar automatiskt via ATS.
Bästa valet för industrier, vård och omsorg?
För kritiska verksamheter gäller nästan alltid stationära dieselaggregat eller naturgasdrivna generatorer i effektklassen 50–500 kVA. Dessa kombineras med större tankar, ATS och ofta redundanta system (N+1-uppställning) så att man klarar bortfall av en enhet utan att last bortkopplas.
I vårdinrättningar ställs dessutom krav på regelbundna testkörningar, dokumenterad service och särskilda installationer enligt standarder som SS-EN 50160 (spänningskvalitet) och SS-EN 60204-1 (maskinsäkerhet).
Naturgas är fördelaktigt där det finns gasnät, eftersom driftstiden kan bli praktiskt obegränsad. Diesel är dock vanligast på grund av enkel lagring och tillgänglighet.
Det här rekommenderas till ett lantbruk
Lantbruk har ofta ett stort behov av kontinuerlig ventilation, värme och automatiska system för djurhållning. För gårdar med hög elförbrukning rekommenderas:
– Stationärt dieseldrivet reservkraftverk på 15–50 kVA beroende på gårdens storlek.
– Möjlighet att ansluta kritiska kretsar, exempelvis mjölkpumpar och fläktar.
– Bränsletank som räcker 24–48 timmar.
– Automatisk start och överkoppling via ATS.
Mindre gårdar kan klara sig med en portabel generator, men det kräver manuell inkoppling och prioritering av laster.
Reservgenerator lämpad för hus – och hur sker inkopplingen?
För privata bostäder är invertergeneratorer eller mindre dieseldrivna stationära aggregat populära. De ger god spänningskvalitet och tillräcklig effekt för kylskåp, värmepanna, belysning och elektronik.
Det är fullt tillåtet att koppla en generator till husets elcentral – men det är absolut nödvändigt att det sker via en godkänd överföringsomkopplare som bryter förbindelsen med elnätet. Det är olagligt och farligt att ansluta generatorn utan korrekt omkoppling, eftersom ström kan matas tillbaka mot nätet och skada linjearbetare eller utrustning.
Installationen görs i regel så här:
– Auktoriserad elektriker monterar en överföringsomkopplare (ATS eller manuell).
– Generatorn ansluts till en dedikerad inkommande kabel.
– Vid strömavbrott kopplar man om elcentralen och startar generatorn.
Tips! Spana in Energimyndighetens råd inför köp av reservelkraft, där flera nyttiga tips läggs fram.
Från timmar uppemot veckor – så länge får du ström med en reservgenerator
Hur länge en reservgenerator kan hålla igång en fastighet eller verksamhet beror främst på tre faktorer: tankens volym, hur mycket effekt som krävs, samt vilken typ av generator det handlar om och hur lastprofilen ser ut.
Ett portabelt bensindrivet aggregat på omkring 5 kVA klarar normalt att leverera el i mellan 6 och 10 timmar på en full tank.
Ett större, stationärt dieselaggregat med en tankkapacitet på cirka 1000 liter kan ofta driva en fastighet i upp till 24 timmar vid en belastning på omkring 75 procent av maxeffekten.
I mer omfattande industrianläggningar, där flera aggregat är inkopplade i parallell drift och bränslet tillförs via externa bulkreservoarer, kan verksamheten hållas igång utan avbrott i flera dagar eller till och med veckor.
För situationer med förväntat långvariga strömavbrott är det vanligt att planera för kontinuerlig bränslepåfyllning i etapper för att undvika driftstopp.
Inte bara för strömavbrott – dieselaggregat spelar stor roll inom bygg och anläggning
Inom bygg och anläggning används dieselaggregat främst som primär kraftkälla i miljöer där det saknas tillgång till elnätet. Det gäller exempelvis vid nybyggnationer, bro- och vägbyggen samt i gruvdrift. Dieselaggregat är särskilt uppskattade i dessa sammanhang eftersom de är robusta, klarar kontinuerlig drift under tuffa förhållanden och kan transporteras och installeras relativt enkelt. Bränsleförsörjningen är dessutom smidig, då dieseltankar kan fyllas direkt på plats utan behov av särskild infrastruktur. Moderna aggregat är ofta ljuddämpade och monterade i containerkapslingar för att minska störningar och skydda utrustningen. Eftersom många av maskinerna på byggarbetsplatser drivs elhydrauliskt ställs höga krav på att generatorn levererar stabil och tillräcklig effekt. För att möta dessa krav dimensioneras dieselaggregaten efter den samtidiga lasten, vilket i praktiken innebär effektområden från cirka 15 upp till 500 kVA beroende på projektets omfattning och behov.
Ett par avslutande ord…
En reservgenerator är alltså ett riktigt bra verktyg för att garantera kontinuitet i elförsörjningen, oavsett om det handlar om en lantgård, ett industriellt sågverk eller ett sjukhus. För privata fastigheter räcker ofta mindre invertergeneratorer för de mest kritiska lasterna, medan större verksamheter behöver stationära dieselaggregat med automatisk överföring och rejäla bränslelager. Oavsett modell är korrekt installation och löpande service centralt för driftsäkerheten. Med rätt dimensionerad reservgenerator är det möjligt att hålla verksamheten i gång 24 timmar om dygnet, året runt, även när nätet sviker.
Vill du veta mer eller diskutera rätt lösning för din verksamhet, rekommenderas alltid en genomgång med certifierad elektriker och leverantör – det säkerställer både rätt effekt, säkerhet och lång livslängd.
Här på Infrastruktur täcker vi ett brett område av nyheter och ämnen, varav vi i nästa artikel riktar blickar mot skalskydd och perimeterskydd, ett område som faktiskt är i stort behov av fungerade reservaggreggat för att kritiska funktioner ska fungera, exempelvis motorlås, passersystem, övervakningskameror och mycket mera.