Kan en skogskran och skogsvagn i princip ersätta en skotare inom skogsbruket? Det beror lite på, men i stort sett så kan de det! För mindre skogsägare, vid gallring, vedkörning eller punktinsatser kan en hydraulkran monterad på traktorvagn vara ett högst relevant och ekonomiskt alternativ till en fullstor skotare. Den är billigare, mer flexibel och skapar mindre markpåverkan – men den har också sina begränsningar. För storskaliga avverkningar och tunga transporter i besvärlig terräng står skotaren fortfarande som oslagen arbetsmaskin. Men allt fler skogsbrukare ser nyttan i att komplettera eller till och med ersätta skotaren i vissa moment med en välutrustad skogsvagn och en kraftfull hydraulkran.
Svenskt skogsbruk – en nationell resurs!
Sverige är en av världens mest skogklädda nationer. Över 70 procent av landets yta är täckt av skog, vilket motsvarar cirka 28 miljoner hektar. Det svenska skogsbruket utgör en grundbult i landets ekonomi, både som exportmotor och som regional försörjning i glesbygd. Enligt Skogsstyrelsens senaste rapporter genererar skogsindustrin varje år varor till ett exportvärde över 145 miljarder kronor, och sysselsätter direkt och indirekt omkring 115 000 personer.
Produktionen i det svenska skogsbruket präglas av ett jämviktsförhållande mellan tillväxt och avverkning. Det årliga virkesuttaget ligger i regel på mellan 90–95 miljoner skogskubikmeter per år, medan tillväxten överstiger 120 miljoner skogskubikmeter, enligt Riksskogstaxeringen. Detta skapar utrymme för ett hållbart skogsbruk – men också behov av effektiv, varsam och noggrant reglerad skoglig teknik.
Vem äger skogen i vårt avlånga land?
Skogsägandet i Sverige är unikt i ett globalt perspektiv. Drygt 50 procent av all produktiv skogsmark ägs av privata skogsägare, det vill säga privatpersoner och familjeskogsbruk. Statliga Sveaskog förvaltar cirka 14 procent, och resterande mark kontrolleras av bolag som SCA, Holmen och Stora Enso, samt av stiftelser, kyrka och kommuner.
Det privata ägandet innebär att över 300 000 svenskar är skogsägare – allt från aktiva entreprenörer med mekaniserade maskinparker till ärvda fastigheter där skogen betraktas mer som en tillgång än ett intresse. Fastän detta så är det långt ifrån alla privata ägare som bedriver aktivt skogsbruk. Enligt Skogsstyrelsen har knappt 40 procent av de privata ägarna skogen som huvudsaklig inkomstkälla eller intresse.
Att avverka eller inte – det är frågan
Skötselplikten i svenskt skogsbruk är en balansgång mellan äganderätt och allmänintresse. I praktiken innebär det att man som skogsägare inte är tvingad att bruka skogen – men om man gör det, måste det ske enligt skogsvårdslagstiftningen. Den nuvarande skogsvårdslagen bygger på två jämställda mål: produktion och miljöhänsyn.
Det betyder att du som markägare kan låta din skog stå orörd, men du får inte avverka på ett sätt som skadar återväxt eller naturvärden. Gallring, röjning, återplantering och skyddszoner är viktiga verktyg i vårt skogsbruks hållbarhetsmodell. Myndighetskrav gäller dessutom särskilt i fjällnära skog, där både avverkningstillstånd och miljöbedömningar krävs.
Skogen som inkomstkälla – hur många nyttjar sin skog aktivt?
Enligt undersökningar från Lantmäteriet och Skogsstyrelsen är det endast 30–40 procent av de privata skogsägarna som kontinuerligt nyttjar sin skog för ekonomisk avkastning. Det innebär inte nödvändigtvis avverkning – många har jaktarrenden, säljer ved, tillämpar hyggesfritt skogsbruk eller satsar på naturturism.
För dem som bedriver aktivt bruk är valet av maskiner en kritisk fråga. Maskinparken inom svenskt skogsbruk har utvecklats enormt de senaste decennierna – och här börjar hydraulkranen och skogsvagnen få en allt tydligare roll.
Maskiner i skogsbruket – från motorsåg till skördare
Moderna skogsbrukare har idag tillgång till en imponerande uppsättning teknik: skördare, skotare, markberedare, stickvägshuggare, bandschaktare, gallringsutrustning, vagnsystem och inte minst – hydraulkranar. Skördaren utför avverkningen, medan skotaren transporterar virket till bilväg. Men där dessa maskiner kräver hög investering och ofta är överdimensionerade för småskaliga eller punktvisa åtgärder, erbjuder en traktor med skogsvagn och kran ett mer kostnadseffektivt alternativ.
Hydraulkranen – oftast lastad på en trepunktslyft eller fast monterad på vagnen – gör det möjligt att ladda, flytta och precisionsplacera stockar och massaved. Den kan ha rotator, grip, svängkrans och ofta elektrisk fjärrstyrning. Med moderna, lågbyggda skogsvagnar och kraftfulla kranar från exempelvis Moheda, FTG, Mowi, Farma eller Kesla kan även en mindre gårdstraktor användas för produktiv virkestransport.
Hydraulkran och vagn vs. skotare – vem vinner kampen?
Att jämföra en skogskran på skogsvagn med en skotare, kräver lite nyanser. 😉 Skotaren är ju en specialmaskin byggd för tunga laster, grov terräng och hög kapacitet. Men den är också dyr i drift, kräver utbildad förare och kan skapa betydande körskador i känsliga marker. I följande jämförelse listas några övergripande skillnader!
Fördelar med hydraulkran och skogsvagn
– Lägre inköpskostnad och driftkostnad
– Flexibel och kan användas även i annan verksamhet
– Lättare maskinvikt – mindre markpåverkan
– Mindre krav på vägar och planering
– Bra för gallring, vedtransport och punktinsatser
Nackdelar jämfört med skotare
– Begränsad lastkapacitet
– Inte byggd för blötmark eller mycket branta områden
– Långsammare lastning och transport
– Kräver i regel traktor med tillräcklig hydraulik och vikt
Många skogsägare väljer idag att komplettera med timmerkran och vagn för röjning, vedhantering och första gallring – och anlita entreprenör med skotare vid slutavverkning.
Om du inte redan har gjort det, spana in FTG Mowi och deras svenskutvecklade och svensktillverkade timmerkranar och skogsvagnar! Detta är bland det bästa du kan köpa till traktorn din, för att driva alltifrån smått till medelstort skogsbruk!
Lagens långa arm inom gallring och avverkning
Skogsvårdslagen är extremt viktig i svenskt skogsbruk. Den slår fast att återväxten ska säkras efter avverkning, att naturhänsyn ska tas och att anmälningsplikt gäller vid större åtgärder. För slutavverkning krävs en skriftlig avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen minst sex veckor i förväg, om området överstiger 0,5 hektar.
Vid gallring är kraven inte lika hårda, men det finns ändå tydliga föreskrifter om återväxt, artbevarande och rensning. Exempelvis får man inte gallra bort nyckelbiotoper, skyddade arter eller skada markvattenflöden.
Planering av stickvägar, markskoning vid körning, sparträd och kantzoner vid vatten är också reglerade. Det är alltså inte bara motorsågen eller maskinen som styr – utan ett ekosystem av rättsliga ramar, naturhänsyn och planering.
Se upp för så kallade körskador också!
Körskador är en ökande fråga i både miljödebatt och praktiskt skogsbruk. Enligt Skogsstyrelsen är körskador (markskador orsakade av skogsbruksmaskiner) förbjudna om de riskerar att försämra markens vattenhushållning, bärighet eller långsiktiga produktionsförmåga.
Föreskriften SKSFS 2011:7, samt allmänna råd från 2013, beskriver att körning ska ske på frusen eller bärande mark, att ris bör användas i körspår och att särskild försiktighet gäller i myrmark och kantzoner. Även traktor med skogsvagn och hydraulkran omfattas av reglerna, även om marktrycket generellt är lägre.
Vid avverkningsentreprenad ligger ansvaret för körskador på utföraren – men även markägaren har ett ansvar att förebygga och åtgärda, särskilt om denne upplåter vägar eller platser för lossning.
Vi avrundar: Hydraulkran och vagn som hållbart alternativ
Skogskranens och timmervagnens roll i svenskt skogsbruk är inte att ersätta skotaren i alla sammanhang – men att komplettera, effektivisera och möjliggöra mer småskalig, flexibel skogsdrift. För mindre markägare eller vid punktinsatser är det ett kraftfullt verktyg. För storskalig slutavverkning är skotaren ofta nödvändig.
Skogsbrukets framtid handlar inte bara om maskinstyrka, utan också om anpassning, ansvar och ekosystemtänk. Genom att förstå lagstiftning, välja rätt utrustning och anpassa arbetet efter markförhållanden kan hydraulkran och skogsvagn bli nyckelspelare i ett modernt, hållbart brukande av Sveriges största naturresurs – skogen.
Härnäst på Infrastruktur! På G att anlägga en väg på åkermark eller skogsmark? Spana in vår nyhetsartikel om just detta populära ämne, för att se vad du behöver tänka på.