Den vanligaste säkerhetsklassen för säkerhetsdörrar i svenska bostadshus och många kommersiella lokaler är klass RC3 enligt SS-EN 1627, vilket ungefär motsvarar tidigare svenska klass 3 enligt SS 817345. Denna dörr klarar att stå emot inbrottsförsök med vanligt handverktyg i minst fem minuter och är byggd för att fördröja en motiverad angripare som använder verktyg som kofot, skruvmejsel och hammare. Den är ett vanligt krav i flerbostadshus, källarförråd och tekniska utrymmen – men även i kontorslokaler, skolor och industribyggnader. Men säkerhetsklassning är betydligt mer nyanserad än så – och den som vill uppnå ett tillförlitligt skalskydd behöver mer än bara en bra ståldörr. Här tar vi reda på hur många säkerhetsklasser det faktiskt finns för dörrar, samt hur skalskyddet i sin helhet kan förbättras!
Vad gör dörren till en säkerhetsdörr?
En säkerhetsdörr är en förstärkt dörrkonstruktion som syftar till att motstå intrångsförsök under en definierad tid, med definierade verktyg och angreppstekniker. Till skillnad från vanliga inner- eller ytterdörrar är säkerhetsdörrar uppbyggda i flera lager av stålplåt, förstärkta profiler, säkerhetsspärrar och flerpunktslås. De är konstruerade för att uppfylla kraven i standarder som SS-EN 1627 (europeisk standard för inbrottsskydd) och i vissa fall även SS 817345 (äldre svensk standard som fortfarande förekommer i äldre dokumentation och kravspecifikationer).
Syftet med en skyddsdörr är att:
– Försvåra och fördröja intrångsförsök
– Skapa en psykologisk och praktisk barriär
– Agera som brandcellslåsning eller brandseparerande komponent
– I vissa fall också skydda mot skott, explosioner eller andra typer av hot
Viktigt att notera är att en dörr enbart får kallas säkerhetsdörr om den är testad och certifierad av ett ackrediterat testinstitut, exempelvis RISE här i Sverige eller ECB•S i Tyskland. Ett CE-märke innebär inte automatiskt inbrottsskydd – det krävs specifika tester enligt korrekt standard!
Du ser dem ofta i vardagen
Säkerhetsdörrar används i ett brett område av miljöer där intrångsskydd är kritiskt. Några vanliga exempel är bland annat:
Flerbostadshus
För att förhindra intrång i trapphus, källarutrymmen och såklart skydda lägenheterna.
Industri och verkstad
Används till att säkra teknikutrymmen, verktygslager och driftcentraler.
Kommersiella lokaler
Exempelvis butiker, kontor och datacenter där utrustning och information behöver skyddas.
Skolor och samhällsfastigheter
För att skydda elevskåp, kemikalierum, förråd och datautrustning.
Militär, rättsväsende och myndigheter
Här kan inbrottsskyddande dörrar kombineras med skottsäkerhet och explosionsskydd.
Källare och vindar
Förråd kan annars kan vara lätta mål för tjuvarna i dessa utrymmen!
Bank- och finanssektor
Där högre säkerhetsklasser som RC5 eller RC6 kan förekomma, exempelvis bankomater och dylikt.
I vissa miljöer används säkerhetsdörrar i kombination med passersystem, kameraövervakning och larm – vilket höjer den totala skyddsnivån relativt mycket.
Finns där krav på skyddsdörrar inom vissa verksamheter?
Ja, både branschstandarder och myndighetskrav kan faktiskt, i vissa fall åtminstone, föreskriva säkerhetsdörrar som en obligatorisk del av det fysiska skalskyddet
Försäkringsbolag ställer ofta krav enligt SSF:s normer (Svenska Stöldskyddsföreningen), där olika skyddsklasser definieras för att uppfylla försäkringsvillkor. Även larmklassificering enligt SSF 130 kan innebära att dörrens motståndsförmåga måste motsvara en viss larmklass.
Elsäkerhetsverket och brandmyndigheter kan kräva att brandklassade säkerhetsdörrar monteras i elcentraler och teknikutrymmen, medan miljöbalken i vissa fall ställer krav på fysiskt skydd av kemikalier eller farligt avfall, där dörren fungerar som en del av inneslutningssystemet.
Arbetsmiljöverket i sin tur kan också ställa krav på skyddsdörrar i verksamheter där arbetsmiljön hotas av obehörigt intrång, särskilt i känsliga eller utsatta miljöer.
Inom kontanthantering (bankomater), serverutrymmen och vapenkassuner är det dessutom vanligt att skyddsklass 2 eller 3 enligt SSF 200 krävs.
Vid upphandling av offentliga byggnader specificeras säkerhetsklassade dörrar ofta redan i förfrågningsunderlaget, där både inbrottsskydd och brandmotstånd kan vara avgörande faktorer.
RC-klasser inom säkerhetsdörrar: Såhär många olika säkerhetsklasser finns
Begreppet ”säkerhetsklass” (eller ”motståndsklass”, RC – resistance class) definierar vilken nivå av skydd dörren har mot intrång. Här i Europa används framför allt standarden SS-EN 1627, som definierar hela 6 st olika säkerhetsklasser, japp du hörde rätt, så många finns det!
RC1 till RC6, där RC6 ger högst skydd. De tre första nivåerna används främst för bostäder och lättare skyddsbehov, medan RC4–RC6 används inom industri, militär och högriskverksamhet.
| Klass | Angripartyp | Verktyg | Tidskrav (effektiv angreppstid) |
|---|---|---|---|
| RC1 | Oskyddad angripare | Fysiskt våld (spark, knuff) | 0 min (ej verktyg) |
| RC2 | Motiverad angripare | Skruvmejsel, tång, kil | 3 minuter |
| RC3 | Mer erfaren angripare | Kofot, hammare, borrmaskin | 5 minuter |
| RC4 | Organiserad gärningsman | Borr, yxa, sticksåg | 10 minuter |
| RC5 | Proffs med elverktyg | Vinkelslip, slagborr | 15 minuter |
| RC6 | Högsta hotnivån | Kraftfulla verktyg | 20 minuter |
Notera att tidsangivelsen gäller effektiv angreppstid, inte total tid. Testet utförs under strikt övervakade förhållanden där dörren ska stå emot aktiv bearbetning under den angivna tiden.
Den äldre svenska standarden, SS 817345, omfattade klasserna 1–5. Dessa används ibland fortfarande i gamla tekniska specifikationer men ersätts successivt av EN-standarderna.
Vanligaste säkerhetsklassen som många tillämpar
Fastän det finns så pass många olika säkerhetsklasser, så är den mest spridda klassen i Sverige är RC3, vilket ger ett gott grundskydd för de flesta typer av fastigheter där intrångsskydd behövs men inte på en extremt hög nivå. RC3 används ofta i:
– Flerbostadshus och BRF:er (särskilt i portar, lägenhetsdörrar och förråd)
– Småföretag och kontorslokaler
– Skolor och sjukhus (utvalda delar)
– Elrum och teknikutrymmen
– Verkstäder och industriella sidoentréer
Det är också den klass som ofta krävs enligt olika försäkringsvillkor för att uppnå exempelvis skyddsklass 2 eller 3 enligt SSF 200.
Kuriosa: Står dörrarna emot även brand, utöver inbrott?
Många säkerhetsdörrar är faktiskt kombinerade brand- och inbrottsdörrar, men det är inte självklart! Brandmotstånd testas och certifieras enligt separata standarder – i Sverige främst EN 13501-2, där brandklasser som EI30, EI60 eller EI120 används.
– E = Integritet (att lågor inte släpps igenom)
– I = Isolering (att temperaturen på andra sidan inte blir för hög)
– 30/60/120 = antal minuter skyddet varar
En säkerhetsdörr med RC3 + EI60 är alltså testad både mot intrång i 5 minuter och mot brand i 60 minuter. Det är ett vanligt krav i flerfamiljshus, särskilt mellan lägenhet och trapphus.
I industriella miljöer kan även ytterligare egenskaper krävas, som röktäthet (S), tryckmotstånd (blast resistance) eller elektromagnetisk dämpning (EMC/EMP-skydd).
Vad kostar en ståldörr / säkerhetsdörr?
Priset på en säkerhetsdörr beror på flera faktorer, däribland säkerhetsklass, brandklassificering, ytbehandling, design, storlek, beslag samt monteringskostnader, eller snarare monteringskostnaden.
En dörr i klass RC3 med standardmått och EI60-brandklass kostar vanligtvis mellan 15 000 och 25 000 kronor exklusive moms, inklusive montering.
För dörrar i klass RC4 eller högre, särskilt om de har särskilda krav som skydd mot skott, gas eller elektromagnetiska pulser, kan kostnaden överstiga 50 000 kronor och i vissa fall nå upp till 100 000 kronor per dörr.
Utöver detta tillkommer ofta kostnader för elektromekaniska lås (elektriska slutbleck), integrering med passersystem och eventuella larmfunktioner.
Glöm inte bort det heltäckande skalskyddet!
Säkerhetsdörrar utgör en avgörande del av det fysiska skyddet, men de måste ses som en delkomponent i ett större system. Ett väl utformat skalskydd bygger på flera lager av åtgärder som tillsammans skapar ett motståndskraftigt skydd mot intrång, sabotage eller otillbörlig åtkomst. För att uppnå detta krävs att både byggnadstekniska, elektroniska och organisatoriska lösningar samverkar.
Andra viktiga komponenter inkluderar:
Inbrottsskyddade fönster och galler
Särskilt relevanta i bottenvåningar, källare och andra svaga punkter där angripare kan ta sig in obemärkt.
Elektroniskt passer- och larmsystem
Där säkerhetsdörrar och övriga komponenter kopplas in i ett övergripande larmnätverk, ofta med zonindelning och loggning av händelser.
Ytterbelysning med rörelsesensorer
Ökar synligheten runt byggnaden och minskar möjligheten för förberedande åtgärder i skydd av mörker.
Mekaniska spärrar och flerpunktslås
Gör att dörrar inte bara motstår uppbrytning utan också fördröjer intrångsförsök avsevärt.
Larmövervakning med åtgärdsberedskap
Här sker väktarutryckning automatiskt vid larm, något som avsevärt minskar skadetiden.
Kamerabevakning (CCTV)
Både en avskräckande faktor och ett verktyg för dokumentation och rättslig bevisföring.
Organisatoriska rutiner
Såsom tydlig nyckelhantering, behörighetsstyrda passerkort, loggning av in- och utpassering samt dagliga låsrutiner.
Vid upphandling eller projektering bör alla dessa komponenter betraktas som integrerade delar av samma skyddsstrategi. Ett riktigt starkt skalskydd uppnås först när mekanik, elektronik och mänskliga faktorer samverkar konsekvent och genomtänkt.
Vi summerar: Det finns många säkerhetsklasser inom skyddsdörrar!
Säkerhetsdörrar utgör en extremt viktig del av skyddet för såväl bostäder som industriella och offentliga verksamheter. Den vanligaste klassen är RC3, som klarar av att stå emot inbrottsförsök med handverktyg i minst fem minuter. Dörrarna används i allt från lägenheter till teknikutrymmen och kontor, och de kan även vara brandklassade enligt EI30–EI120.
Antalet säkerhetsklasser enligt SS-EN 1627 är sex – RC1 till RC6 – där varje steg innebär högre motstånd mot angrepp, längre intrångstid och mer avancerade verktyg. Det är dock inte enbart dörrens konstruktion som avgör skyddet, utan även dess omgivning, beslag, montering och hur den samverkar med övriga säkerhetslösningar.
Slutligen är det viktigt att se säkerhetsdörren som en del av ett större skyddssystem – där kameraövervakning, larm, belysning och fysisk barriärverkan alla bidrar till att skapa ett robust skalskydd. I tider med ökande krav på säkerhet, personskydd och försäkringsvillkor är kunskapen om dörrars skyddsklasser en nödvändig del av byggteknikens säkerhetstänkande.