Visste du att det finns tydliga tillgänglighetskrav enligt plan- och bygglagen (PBL), Boverkets byggregler (BBR) samt diskrimineringslagen, som gör att dörrautomatiker, dvs. automatisk dörröppning, i många fall blir nödvändig – särskilt i entréer, vårdlokaler, skolor, kollektivtrafikens byggnader och andra platser dit allmänheten har tillträde. I praktiken innebär det att många offentliga miljöer bör ha dörrautomatik för att uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Automatisk dörröppning: Det grundläggande
Dörrautomatik är ett tekniskt system som möjliggör automatisk öppning och stängning av en dörr, vanligtvis med hjälp av motoriserad kraft, sensorer och styrsystem. Syftet är i första hand att förbättra tillgängligheten, minska det fysiska kraftbehovet och skapa en smidig passage – särskilt i publika eller verksamhetsintensiva miljöer. Men dörrautomatik fyller också funktioner inom energieffektivitet, hygien (genom beröringsfria lösningar), säkerhet och flödeslogistik.
Rent tekniskt består en dörrautomatiker av en drivenhet (vanligen elektromekanisk eller elektropneumatisk), ett styrsystem, sensorer eller aktiveringsenheter samt ibland ett mekaniskt efterlås eller dörrstängare. Systemen är ofta programmerbara för att kunna anpassas efter rörelsemönster, säkerhetskrav eller energibesparande drift.
Olika dörrautomatiker på marknaden
Dörrautomatik kan implementeras på flera olika sätt, beroende på byggnadens syfte, dörrens vikt och placering, samt användarbehov. De vanligaste tekniska varianterna är:
Tryckknapp eller armbågskontakt
Så kallade armbågskontakter är vanlig i både äldre installationer, men framförallt också i moderna miljöer där användaren aktivt behöver initiera öppningen på egen hand, t.ex. på sjukhus, vårdcentraler och entréer till kontorsbyggnader, för att nämna ett par.
Rörelsesensor (radar eller infraröd)
Används ofta i affärsentréer och offentliga miljöer där passagen är högfrekvent. Dörren öppnas när någon närmar sig och stängs automatiskt efter passage.
Beröringsfri sensor (närvarosensor eller kapacitiv sensor)
Blir allt vanligare inom vård och hygienkrävande miljöer. Minskar risken för smittspridning eftersom dörren kan öppnas utan fysisk kontakt.
Fjärrstyrning eller passersystem (t.ex. med tagg, kod eller app)
Kombineras ofta med säkerhetslösningar i bostadsrättsföreningar, företag eller skolor.
Tid- eller logikstyrda system
I vissa verksamheter, t.ex. logistik eller produktion, programmeras dörrar att öppnas och stängas enligt ett schema, eller efter andra automationstriggers.
Till detta tillkommer variationer som skjutdörrsautomatik, slagdörrsautomatik och karuselldörrar med inbyggd motorik. Valet av metod påverkar både kostnad och driftsäkerhet.
Hos CDVI Nordic AB är utbudet brett och kvalitativt när det kommer till dörrautomatik för offentliga miljöer! Här finns inte bara kompletta paket med dörröppnare, armbågskontakter, närvarosensorer och mycket annat, utan även ett fullsmetat sortiment av tillbehör och reservdelar! Troligtvis Sveriges mest kapabla shop för automatiska dörröppnare.
Vid dessa scenarier är det lag på dörröppnare!
Krav på dörrautomatiker kan uppstå i flera olika regelverk, främst med koppling till tillgänglighet och diskrimineringsskydd. Det är framför allt Boverkets byggregler (BBR), Plan- och bygglagen (PBL) samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter som avgör när automatisk dörröppning är ett måste.
Enligt BBR ska entréer till offentliga byggnader som används av allmänheten vara tillgängliga och användbara för personer med funktionsnedsättning.
Om en dörr är tung, är försedd med dörrstängare eller på annat sätt är svår att manövrera, kan detta i sig innebära att en automatisk dörröppnare krävs för att byggnaden ska uppfylla gällande tillgänglighetskrav och helt sonika skapa en säker arbetsmiljö.
På sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden, skolor och andra miljöer där användarna ofta har nedsatt rörlighet, är automatisk öppning i praktiken en självklarhet.
Vid nybyggnation gäller dessutom att alla entréer som är allmänt tillgängliga måste utformas med tillgänglighetsanpassning, vilket i många fall innebär att dörrautomatik behöver installeras.
Därtill finns EU-direktiv och tillgänglighetskrav inom upphandlingslagstiftningen (LOU) som innebär att tillgången till exempelvis offentliga toaletter eller entréer måste lösas med teknik som är användbar för alla.
Konvertera en manuell dörr till automatisk?
I de allra flesta fall kan en befintlig dörr uppgraderas med dörrautomatik, förutsatt att dörrbladet, karm och omkringliggande konstruktioner är i bra skick, så att man inte lägger pengarna på något som ändå behöver bytas inom snart framtid. Installationen sker vanligtvis genom att montera en drivenhet ovanför dörren (på vägg eller karm), samt dra el och koppla till önskad aktiveringsmetod. Det kommer även krävas ett elektriskt slutbleck, så att dörren trycks eller dras upp, utan behovet av ett handtag!
Det som kan begränsa möjligheten är:
– Brist på utrymme ovanför dörren (för drivenheten)
– Dörrens vikt och gångjärnens skick
– Dörrens exponeringsläge (t.ex. vid blåsig fasad)
– Brandklassning eller utrymningskrav som begränsar vad som får monteras
– Typ av slutbleck (krävs ett elslutbleck som sagt)
I kulturhistoriskt skyddade byggnader kan även estetiska och konstruktiva faktorer behöva utredas. För tunga dörrar – exempelvis entréportar i stenhus eller ståldörrar i industri – finns kraftigare motorer eller speciallösningar tillgängliga.
Prisbilden när det gäller dörrautomatiker
Kostnaden kan vara både låg och hög, allt beroende på dörrtyp, vald teknik, hur pass avancerat styrsystemet ska vara och eventuella extrafunktioner (som passerkontroll, tidsstyrning eller fjärröppning). Som generell riktlinje kan följande ungefärliga kostnadsbild ges:
Enkel slagdörrsautomatik med armbågskontakt
Landar ofta på runt 12 000 – 20 000 kronor (exkl. installation och montering).
Skjutdörrsautomatik med sensorer
Här kan man förvänta sig en högre summa, omkring 25 000 – 45 000 kronor i många fall!
Helautomatisk entrélösning
Detta inkluderar ofta passersystem, säkerhetslogik och nödfunktion. Räkna med cirka 50 000 – 100 000+ kr!
Installations- och monteringskostnad tillkommer, och kan uppgå till 5 000 – 15 000 kronor beroende på eldragning, montage och anpassningar i dörrmiljön.
Vid ROT-avdrag, som dock enbart är tillämpligt i privata fastigheter (ej heller särskilt vanligt med dörrautomatik), kan vissa delar av installationskostnaden reduceras. När det kommer till offentliga upphandlingar, kan dessa å andra sidan pressa priset genom volym och långsiktiga serviceavtal.
Kuriosa: Regler inom dörrar och tillgänglighet!
Tillgänglighetskraven regleras framför allt i Boverkets byggregler (BBR), avsnitt 3:145 och 8:9, samt i diskrimineringslagen (2008:567). Grundprincipen är att en dörr i en byggnad dit allmänheten har tillträde ska:
– Kunna öppnas utan stor kraft
– Vara tillräckligt bred för rullstol (minst 80 cm fritt öppningsmått)
– Ha kontrastmarkeringar om den är glasad (för att undvika skador)
– Vara försedd med dörröppnare om vikt, fjädrar eller dörrmiljö kräver det
Det är fastighetsägarens ansvar att säkerställa att kraven uppfylls. Vid ombyggnad eller ändrad användning gäller samma krav som vid nybyggnad – något som ofta missas.
Här kan du läsa mer om regler inom dörrautomatik och automatiska dörröppnare.
Läsarfrågan: Hur hög får en tröskel dock vara?
Enligt BBR bör trösklar i tillgängliga byggnader inte överstiga 15 mm i höjd. Om tröskeln är högre måste den fasas eller på annat sätt utformas så att den inte utgör ett hinder. Detta är särskilt viktigt i kombination med dörrautomatiker, eftersom ett högt tröskelmotstånd kan påverka motorbelastningen och dörrens funktion negativt.
I praktiken rekommenderas oftast helt tröskelfria dörrlösningar eller plana släplister. I äldre byggnader kan tröskelkompensation ske genom ramper eller utbyten.
Det är inte bara guld och gröna skogar!
Många fördelar finns, men även ett par nackdelar och utmaningar får man räkna med, vilket är bra att ha koll på gällande dörrautomatik. Några är exempelvis:
Underhållsbehov
Dörrautomatik är en rörlig installation med elektronik och mekanik. Regelbunden service krävs för att säkerställa funktion, särskilt i miljöer med högt slitage. Fel i sensorer eller motor kan orsaka driftstopp.
Kostnad
Både inköp och installation är förhållandevis dyra, särskilt i äldre byggnader där el måste dras om eller karmar förstärkas. Långsiktiga kostnader för serviceavtal tillkommer.
Störningskänslighet
Vind, isbildning, eller mekaniska blockeringar kan påverka funktionen – särskilt vid ytterdörrar. System med närvarosensorer kan dessutom orsaka oönskade öppningar om inställningarna är felkalibrerade.
Driftssäkerhet vid strömavbrott
Vissa automatiker är beroende av el och kan behöva UPS (batteribackup) för att fungera vid strömavbrott, särskilt om dörren har krav på utrymningsväg.
Fastän dessa mindre utmaningar, bedöms såklart nyttan generellt överstiga nackdelarna – inte minst ur tillgänglighetssynpunkt!
Vi summerar: När är dörrautomatiker rätt lösning?
Dörrautomatik utgör en viktig del av modern byggteknik för att uppfylla lagkrav, säkerställa tillgänglighet och underlätta människors vardag – särskilt i offentliga miljöer. Med rätt teknikval, korrekt installation och regelbundet underhåll kan de fungera problemfritt i många år.
En offentlig byggnad måste inte alltid ha automatisk dörröppning – men om dörren är tung, tröskeln hög eller dörrstängaren kräver stor kraft, så krävs ofta dörrautomatiker för att tillgänglighetskraven ska uppfyllas. Det går i de flesta fall att konvertera befintliga dörrar och anpassa tekniken till både byggnadens estetik och funktion.
Slutligen: dörrautomatiker är inte bara ett hjälpmedel för rullstolsanvändare – de är också en nyckel till framtidens beröringsfria, energieffektiva och intelligenta byggnader. Ett litet tekniskt steg – men ett stort kliv mot inkluderande samhällsstruktur.
