Att ta jordbruksmark, eller åkermark, ur produktion och använda den till andra projekt, såsom att bygga en väg istället, är tyvärr inte helt rättfram att ”bara göra”. Det finns en stark skyddslagstiftning kring jordbruksmark i Sverige, och i normalfallet är det inte fritt fram att exploatera åkermark hur som helst. För att ta jordbruksmark ur produktion måste man följa lagar och bestämmelser som syftar till att värna denna resurs för matproduktion och framtida generationer. Under vissa förutsättningar kan dispens beviljas, men processen är långt ifrån enkel. Denna artikel förklarar varför åkermark är viktig, hur man ansöker om att få använda jordbruksmark för andra ändamål samt vad som gäller om man till exempel vill bygga en väg på den.
Vad räknas som åkermark, dvs. jordbruksmark?
Jordbruksmark, åkermark eller bördig mark, är sådan mark som används eller är lämplig för odling av grödor, bete eller annan växtproduktion för livsmedel, djurfoder eller industriella ändamål. Begreppet innefattar i huvudsak tre kategorier:
Åker
Mark regelbundet brukad för till exempel spannmål, potatis eller andra grödor.
Betesmark
Gräsbevuxen mark där boskap kan beta.
Permanenta vallar
Mark med fleråriga gräs- och klöverbestånd som regelbundet skördas eller betas.
Dessa kategorier är avgörande för klassificering, och gränsdragningen mot exempelvis skogsmark eller impediment (mark med låg eller obefintlig produktionsförmåga) är väsentlig för hur marken får användas. Enligt Jordbruksverket är all jordbruksmark som kan brukas för växtodling eller betesdrift viktig att bevara, särskilt ur perspektivet att upprätthålla nationell livsmedelsförsörjning och biologisk mångfald.
Hur mycket åkermark har vi i Sverige – och vem äger den?
Enligt statistik från SCB (Statistiska centralbyrån) och Jordbruksverket uppgår Sveriges samlade åkermark till cirka 2,6 miljoner hektar. Mängden har minskat något under de senaste decennierna, mycket på grund av bebyggelse och infrastrukturprojekt. Ägandeförhållandena varierar:
Privata lantbrukare
Den enskilt största gruppen markägare.
Bolag och investmentföretag
Äger större brukningsenheter, ofta för spannmålsproduktion eller skogsbruk i kombination.
Staten och kommunen
Har i vissa regioner betydande markinnehav, bland annat genom domänmarker och arrendegårdar.
I Sverige råder i princip fri äganderätt, men trots det finns ett omfattande regelverk kring hur mark får användas. Myndigheter som Länsstyrelsen, Kommunen och Mark- och miljödomstolen kan sätta stopp för eller begränsa exploatering av jordbruksmark.
Därför är jordbruksmarken nästintill oersättlig!
Åkermark är en ändlig resurs som är grundläggande för vår matproduktion. Förutom att producera mat och foder bidrar denna värdefulla mark till:
Biologisk mångfald
Många växt- och djurarter är knutna till odlingslandskapet.
Kulturmiljö
Bondelandskapet är en del av vårt nationella kulturarv.
Vattenhushållning
Genom att hålla marken öppen och odlad förbättras både infiltration och naturlig vattenrening.
När jordbruksmark exploateras försvinner möjligheten till livsmedelsproduktion, ofta för alltid. I ett land som Sverige, där endast en mindre andel av den totala ytan lämpar sig för odling, är åkermarken särskilt värdefull. Regeringen och myndigheter betonar i olika nationella strategier hur viktigt det är att bevara jordbruksmark för att säkerställa en långsiktig livsmedelsförsörjning.
Vad gäller för att ta åkermark ur produktion?
I miljöbalken (MB) kapitel 3 finns särskilda bestämmelser som skyddar jordbruksmark. Den generella principen lyder att jordbruksmark inte bör tas i anspråk för bebyggelse eller andra ändamål om det finns alternativ mark att tillgå. Vidare reglerar Plan- och bygglagen (PBL) kommunernas ansvar att i översikts- och detaljplaner säkerställa att åkermarken bevaras så långt det är möjligt.
För att ändå kunna utnyttja jordbruksmark till exempelvis en vägbyggnation krävs i regel:
Att inga rimliga alternativ finns
Kommunen eller exploatören måste visa att projektet inte kan placeras på annan, mindre värdefull mark.
Dispens eller tillstånd
Ansökan skickas ofta till Länsstyrelsen eller behandlas i detaljplaneprocessen, där man väger samhällsnyttan mot förlusten av jordbruksmark.
Att projektet bedöms vara av stort allmänt intresse
Det kan röra sig om viktiga trafikleder eller liknande strategiska infrastrukturprojekt.
Det krävs således starka skäl och dokumenterad samhällsnytta för att få ta jordbruksmark ur produktion. I vissa fall kan undantag beviljas vid exempelvis anläggningar för vindkraft eller solenergi, men då under förutsättning att marken delvis kan fortsätta nyttjas för bete eller annan produktion. Vid byggnation av en väg är det dock svårare att kombinera med jordbruksproduktion, vilket gör att särskilt noggranna prövningar krävs.
Får man bygga en väg på åkermark?
Om man lyckas få tillstånd att ta marken ur jordbruksproduktion – antingen via dispens, ändrad detaljplan eller motsvarande – kan man rent formellt anlägga en väg på marken. Det innebär dock inte nödvändigtvis att det är en enkel eller snabb process. I praktiken krävs:
Beslut i kommunal översikts- och detaljplan
Här fastställs om marken ska klassas om till trafikändamål eller enskild väg.
Bygglov eller anmälningsplikt
Beroende på vägens omfattning, standard och syfte kan bygglov eller anmälan enligt PBL bli aktuellt.
Miljöprövning
Större vägar kan kräva miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt MB.
I vissa fall, särskilt för mindre skogsvägar eller enskilda vägar till gårdsbruk, kan regelverket vara mindre strängt, men principen om att skydda jordbruksmark kvarstår generellt.
Kostnad för att anlägga en skogsväg eller annan enskild väg
Kostnaden för att anlägga en väg beror på en rad faktorer: terrängens beskaffenhet, markens bärighet, avvattning, vägstandard, vägsträckans längd och vilka material som används. Generellt kan man nämna följande riktmärken:
Enklare skogsväg
Kostnaden kan ligga från cirka 150 kronor per meter upp till 300 kronor per meter, beroende på grus, dränering och bredd.
Enskild bilväg av högre standard
Kan kosta 500–1 000 kronor per meter eller mer, särskilt om omfattande schaktning och förstärkning med geotextilier och bergkross behövs.
Utöver själva byggnationen tillkommer kostnader för markundersökningar, eventuella sprängningsarbeten, samt juridiska kostnader för tillstånd och planprocesser. För större vägar med hög trafikbelastning, som kräver asfalt och avancerade säkerhetsåtgärder, stiger kostnaderna markant.
I behov av schaktning, markarbeten och dylikt inför ditt vägprojekt? Då är det LIP AB du skall kontakta för ett proffsigt och väl utfört arbete.
Därför är det svårt att återställa exploaterad mark till jordbruksmark
Många tror att man enkelt kan återställa exploaterad jordbruksmark till odlingsbar mark genom att bara lägga tillbaka jordlagret, men i praktiken är detta ofta komplext och dyrt. Några viktiga orsaker är:
Förstört jordmånslager
Maskiner och anläggningsarbeten packar jorden och skadar dess struktur. Syresättningen försämras och mikrolivet, som är viktigt för fruktbarheten, påverkas negativt.
Bortforsling eller blandning av matjord och underlag
Ofta måste man ta bort matjorden innan schaktning. När man ska återställa ytan kan det vara svårt att återskapa samma jordlager som tidigare, särskilt om de blivit förorenade, uppblandade med sten eller helt enkelt transporterade bort.
Dräneringsproblem
En ny vägkropp, fundament eller tillhörande diken kan ändra vattenflöden i jorden. Det kan leda till försumpning eller erosion av angränsande ytor.
Tids- och kostnadsaspekter
Även om det teoretiskt går att göra en omfattande restaurering av jorden tar det lång tid, är kostsamt och resultatet blir sällan lika bra som originalet.
Dessa faktorer gör att exploaterad jordbruksmark i praktiken blir mycket svår eller omöjlig att återfå i full produktionsförmåga. Därför väger myndigheter tungt in bevarandet av befintlig åkermark när man prövar nya bygg- och infrastrukturprojekt.
Kuriosa: Kan Sverige bli självförsörjande på jordbruket?
Självförsörjningsgraden hät i Sverige diskuteras ofta i både politiska och akademiska kretsar. I dagsläget importeras en stor andel av livsmedlen. Sverige har teoretiskt kapacitet att öka produktionen på den befintliga jordbruksmarken genom intensifierad odling och teknisk innovation. Men för att uppnå full självförsörjning av alla livsmedelsgrupper skulle det behövas:
Mer användbar åkermark
Antingen genom att nyskapa eller återställa outnyttjad eller nedlagd jordbruksmark (vilket är kostsamt och svårt) eller genom att inte förlora befintlig mark till exploatering.
Optimerade odlingsmetoder
Ökad diversifiering, effektiv växtföljd, och satsning på växthusodling för att möta efterfrågan på frukt och grönsaker året runt.
Förändrade kostvanor
Mindre import av sådant som inte kan produceras i större omfattning i vårt klimat, eller satsning på odlingsmetoder som gör det möjligt att producera mer av sådana råvaror på plats.
Även om vi i Sverige, vad gäller vissa beräkningar, skulle kunna öka självförsörjningen på livsmedel, är vi i dag långt ifrån helt oberoende. Varje hektar åkermark som exploateras för infrastruktur, bebyggelse eller andra ändamål innebär därför i praktiken en minskning av vår potentiella livsmedelsproduktion.
Vi avrundar – är det okej att bygga en väg på sin åkermark?
Att bygga väg på åkermark är i grund och botten en ganska avancerad fråga som berör både juridik, ekologi och samhällsplanering. Jordbruksmark i Sverige är en skyddsvärd resurs, och det är därför strikt reglerat om och hur man får ta den ur produktion. Kostnaderna för att anlägga en ny väg varierar kraftigt, men oavsett slutnota är det ofta en långdragen process att få rätt tillstånd och att sedermera genomföra bygget. Dessutom är möjligheterna att återställa marken till fullgod jordbruksmark i de flesta fall begränsade, vilket motiverar den hårda regleringen och försiktigheten vid exploatering av åkerarealer.
I tider av ökade diskussioner om nationell livsmedelsförsörjning och hållbarhet blir åkermarken än mer central. Om en exploatering verkligen måste ske, gäller det att följa rätt processer, göra noggranna prövningar och beakta långsiktiga konsekvenser. På så sätt kan vi värna både infrastrukturen och en hållbar matproduktion för kommande generationer.
Artikel/text av oss på Infrastruktur.nu. Har du tips om andra intressanta ämnen som det bör skrivas om? Kontakta oss gärna så planerar vi in detta till kommande publiceringar.