Sprängning låter omständligt och dessutom farligt, finns där inga andra metoder inom bergschakt, kanske man frågar sig? Jo absolut, det finns flera alternativ för att avlägsna eller forma berg utan att använda sprängämnen! Även om sprängning med dynamit eller annat sprängmedel är det vanligaste och ofta det mest kostnadseffektiva när större bergvolymer ska tas bort, kan mindre ingrepp genomföras med metoder såsom spräckning med hydrauliska kilar eller kemiska expanders, eller genom att såga av berg med stålvajer. Dessa alternativa metoder är särskilt intressanta på känsliga platser där vibrationer måste minimeras, eller i områden med tätt bebyggda omgivningar.
Vad menas egentligen med bergschakt?
När man diskuterar om schakt i allmänhet handlar det om att flytta jord eller andra lösa massor för att exempelvis anlägga vägar, bygga husgrunder eller genomföra större infrastrukturprojekt. Bergschakt är en mer fokuserad och särskild variant där man bearbetar och avlägsnar berg – alltså hård sten och berggrund. Metoden kräver annan utrustning, andra arbetsmoment och ofta striktare säkerhetsföreskrifter än vid lösare jordschakt. Detta beror främst på att berg inte kan hanteras med en vanlig grävmaskinskopa på samma sätt som grus, sand eller lera. I stället krävs maskiner med högre slagkraft, diamantverktyg eller explosiva ämnen för att bryta isär berget.
Bergschakt är vanligt inom bygg- och anläggningssektorn när man behöver skapa plana ytor för husgrunder, källare, vägtunnlar, bergrum eller järnvägstunnlar. I skogsindustri kan det också uppstå behov av bergschakt för att exempelvis göra plats för virkestorkar eller andra större anläggningar på bergig mark.
Olika metoder för att bryta bergmassor
Det finns huvudsakligen två kategorier av metoder för att schakta bort berg: sprängning och icke-sprängande metoder. Sprängning utförs oftast genom att borra hål i berget, ladda med sprängmedel och detonera i kontrollerade sekvenser. Bland de icke-sprängande metoderna märks framför allt:
Spräckning med hydrauliska kilar eller kemiska expanders, där man via borrhål applicerar ett ämne som utövar tryck inifrån och får berget att spricka.
Sågning av berg med diamantsåg eller stålvajer (så kallad vajersågning), där en vajer försedd med diamantsegment långsamt skär genom berget. Detta är en metod som ger mycket precisa snitt och kan vara skonsam mot omgivningen.
Hydraulhammare monterad på grävmaskin, där man med slagkraft från en hydraulisk mejsel successivt krossar bergytan. Detta är vanligt vid mindre volymer eller där precision är viktig men sprängning inte är möjlig.
Den valda metoden beror ofta på projektets omfattning, platsens känslighet (bostadsområden, historiska byggnader eller infrastruktur i närheten) och kostnad. Ibland kombineras olika metoder för att nå bästa resultat, exempelvis först sprängning i större områden och sedan preciserad sågning eller hydraulhammare där mer kontrollerade ingrepp krävs.
Mer om spräckning och sågning
Spräckning är en äldre metod men har blivit alltmer populär i modern tid, tack vare utvecklingen av både hydrauliska kilar och kemiska expanderblandningar. Hydrauliska kilar kan mekaniskt pressa isär berget i förutbestämda sprickzoner, medan kemiska expanders blandas med vatten och fylls i borrhål, varefter blandningen långsamt expanderar och spräcker berget över flera timmar. Båda dessa metoder minimerar vibrationer och buller, vilket är en viktig fördel i tätbebyggda områden.
Sågning med stålvajer eller diamantverktyg är särskilt användbart när man behöver ett mycket rakt och fint snitt, exempelvis vid förberedelser för tunnelskal eller bergrumsväggar som kräver exakta konturer. Nackdelen är ofta högre kostnad och längre tidsåtgång än traditionell sprängning. Samtidigt kan det bli billigare i situationer där man annars skulle behöva omfattande vibrationsdämpande åtgärder eller där sprängning vore förenad med förhöjd risk.
Har Du ett projekt som kräver sten- och bergspräckning? Eller kanske något helt annat inom schaktning? LIP AB är Din totalentreprenör inom allt vad gäller markarbeten, här ombesörjs både grundläggning, dräneringar, dammbyggen, våtmarker, poolbyggen, stenläggning, dikning, spräckning, marksaneringar och en väldans massa andra tjänster inom detta område. Totalentreprenör var ordet ja!
Vem får utföra sprängarbeten och vad kostar det?
Sprängning är en verksamhet som kräver specifika tillstånd och utbildningar. I Sverige innebär det bland annat att personal måste ha giltigt sprängkort och att man följer Arbetsmiljöverkets och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) regler gällande sprängteknik. Byggherren eller entreprenören måste också ofta ta hänsyn till lokala föreskrifter, miljöprövningar och eventuella krav på besiktning av närliggande byggnader. Kostnaden för en sprängentreprenad påverkas av faktorer som bergvolym, borrdjup, sprängmedelsåtgång, säkerhetsåtgärder och hur komplicerad platsen är (närhet till bostäder, bergkvalitet och liknande). I regel är sprängning effektivare och billigare när det rör sig om stora volymer berg, medan mindre, känsliga områden kan gynnas av icke-sprängande alternativ trots att priset per kubikmeter kan bli högre.
Lagar och regler vid sprängning
Här i Sverige har vi omfattande regelverk för sprängning. Förutom arbetsmiljölagstiftning finns Plan- och bygglagen samt miljöbalken som kan ställa krav på tillstånd eller anmälan för sprängningsarbeten. Vid sprängning i närheten av befintliga strukturer kan vibrationskrav från exempelvis Trafikverket eller andra instanser tillkomma. Det krävs ofta för- och efterbesiktning av byggnader i närheten, och man behöver följa föreskrifter om buller och stoft. I många fall utförs vibrationsmätningar under själva sprängningen för att säkerställa att inga gränsvärden överskrids. Entreprenörer har därför en detaljerad procedur där de dokumenterar borrning, laddning och skjutordning, samtidigt som de följer en riskanalys.
Maskinpark som krävs för att få jobbet gjort!
Vid sprängning är borriggar en central utrustning, då man måste borra hål för sprängmedlet. Efter sprängningen kan en grävmaskin med kraftig skopa eller hydraulhammare lasta upp de lossade bergbitarna. För icke-sprängande metoder som spräckning används maskiner för att borra borrhål där kilarna eller expanderblandningen placeras. Vid sågning är en vajersågsmaskin med drivhjul och diamantförstärkt vajer oumbärlig. Därefter behövs vanligen grävmaskin eller hjullastare för att forsla bort det avskurna bergstycket. Om arbetet sker i branta partier eller i tunnlar kan specialiserad borrutrustning och riggar krävas för att komma åt rätt arbetsvinkel och säkra en stabil arbetsmiljö.
När behöver man utföra bergschakt?
Bergschakt är aktuellt när man måste sänka marknivån eller skapa ett horisontellt plan i terräng där det finns fast berg i dagen. Detta är vanligt för husbyggen med källare, infrastruktur som vägar och järnvägar, eller vid utbyggnad av bergrum. Ibland krävs endast en mindre sänkning av marken för att justera ett vägavsnitt, medan man i andra fall måste schakta bort stora mängder berg för att bygga tunnlar eller större anläggningar.
De borttagna bergmassorna har sedermera ofta ett stort värde. Sprängsten och krossat berg kan användas som fyllnadsmaterial i vägbyggen, som dränerande lager under husgrunder eller som ballast inom betongindustrin. Detta gör att man undviker använda naturmaterial, såsom naturgrus, i samma omfattning. Vissa typer av bergmaterial passar särskilt bra till att skapa bärlager i vägar eller som råmaterial för vidare krossning och siktning till olika fraktioner. I det avseendet kan bergschakt betraktas som en produktionskedja där berget utgör en råvara snarare än enbart ett restmaterial.
Transport och hantering av bergmassorna
När schaktmassorna väl är lösgjorda, tas de som regel om hand av en hjullastare eller grävmaskin som lastar dem på lastbilar eller dumprar. Dessa körs sedan antingen till ett krossverk, deponi eller direkt till byggarbetsplatser som är i behov av fyllnadsmaterial. Avståndet till krossverk eller slutförvaring är en väsentlig kostnadsfaktor, och därför försöker man ofta lokalisera krossverk i närheten av större bergschaktsprojekt. Inom anläggnings- och infrastrukturprojekt är det vanligt att man planerar logistik i detalj för att undvika att köra långa sträckor med tunga transporter, inte minst av miljöskäl.
Återanvänd massorna på plats – krosskopa och siktskopa!
I dag finns det tekniska lösningar för att bearbeta bergmassor direkt på plats. En krosskopa är en specialbyggd skopa som monteras på en grävmaskin och kan krossa stenmaterial till mindre fraktioner, medan en siktskopa separerar material i olika kornstorlekar. Detta gör att man kan återanvända stenmassorna omgående, exempelvis som fyllmaterial i fundament eller vägkonstruktion. Fördelen är att man minskar antalet transporter, spar tid och minskar projektets totala klimatavtryck. Metoden är särskilt intressant i projekt där stora volymer bergmassor måste hanteras och där utrymme finns för att bearbeta materialet utan att störa omgivningen.
Bergschakt genom tiden
Historiskt sett var bergschakt ett mycket tidskrävande och arbetsintensivt moment, där man före Alfred Nobels uppfinning av dynamiten 1867, främst använde enklare sprängämnen som svartkrut eller hackade berget för hand med kilar och släggor. För att bygga järnvägar och vägar genom berg under 1800-talets industrialisering krävdes ofta stora arbetslag som med handverktyg långsamt högg, bände och kilade loss berget. Även när dynamiten introducerades krävdes en hel del manuellt arbete för att borra hålen för laddningar. Mekaniserad borrning kom först senare, men revolutionerade arbetet genom att göra det möjligt att borra djupt och precist i berget för effektivare sprängning.
Under de senaste decennierna har tekniken avancerat snabbt. Modern hydraulisk utrustning, autonoma borriggar och exakta sprängningsmodeller har ökat säkerheten och minskat behovet av manuellt slit. Samtidigt har man utvecklat alternativa metoder för att möta de strängare kraven på miljö och säkerhet, vilket gör att bergschakt i dag kan utföras med avsevärt mindre påverkan på omgivningen jämfört med för bara några årtionden sedan.
Det är just denna kombination av historiskt arv, tekniska innovationer och skarpa regelverk som präglar bergschakt som arbetsmoment. Oavsett om man väljer sprängning eller mer lågmälda metoder, är noggrann planering, säkerhetsåtgärder och en tydlig logistikplan avgörande för att arbetet ska utföras effektivt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Bergschakt är därmed en nyckelprocess inom modern bygg- och anläggningsverksamhet, där både tradition och tekniska landvinningar samverkar för att forma vår infrastruktur och våra samhällen.